År 1919 vann ett republikanskt statsskick åter igen mark efter det lilla försöket på monarki år 1918. Året därpå slöt Finland fred med Rådsryssland. Från och med hösten 1918 började man gradvis släppa röda fångar fria. År 1921 fanns det endast 1000 av dem kvar i fängelse. Planerna för att göra Finland till en monarki […]
Finland var ett specialfall inom det ryska riket, eftersom Finland hade sin egen nationella ekonomi. Finland och Ryssland hade en tullgräns och den ryska regeringen begränsade tillgången av finska produkter på den ryska marknaden genom att införa tullar på produkterna. Från och med 1880-talet hade den finska senaten främjat upprättandet av handelsrelationer med Västeuropa. […]
Finland bröt sig loss från Ryssland i november 1917. Landet hade varit ett autonomt storfurstendöme under Ryssland sedan 1809. Finlands internationella status och allianser har ändrats under hundra år, men Finland har alltid förblivit självständigt och demokratiskt och har aldrig ockuperats. De krigshärjade åren 1918–1920 Finland bröt sig loss från Ryssland under november och […]
Lenin återvände från sin exil i Schweiz till Ryssland genom Tyskland, Sverige och Finland i april 1917. Han korsade gränsen till det ryska imperiet i Torneå, precis som många andra som återvände till Ryssland efter revolutionen. Lenins resa tillbaka till Ryssland hade inte varit möjlig utan Tysklands samtycke och stöd. Lenin och hans följe reste […]
Den provisoriska regeringens manifest från den 20 mars 1917 upphävde största delen av begränsningarna på Finlands autonomi. Den förryskade senaten ersattes med en politisk flerpartiregering ledd av Oskari Tokoi. Denna senat utnämndes av den provisoriska regeringen den 26 mars. Socialdemokraterna fann det å ena sidan svårt att axla regeringsansvar på grund av att partiet av […]
Under det finska inbördeskriget slogs två snabbrekryterade arméer, som främst bestod av otränade styrkor, mot varandra. Kärnan i de båda arméerna bestod i början av kriget av frivilliga som anslöt sig till trupperna på grund av sin ideologiska övertygelse. Den vita armén bestod i början av frivilliga från skyddskårerna. Många av de som drog ut […]
Inbördeskriget som ägde rum mellan januari och maj år 1918 är det mest tragiska kapitlet i Finlands historia. Kriget gick ut på att besegra en socialistisk revolution och ett väpnat uppror. Delar av det hela var ett frihetskrig för att driva ut upproriska ryska trupper ur det nya oberoende landet. Kriget och följderna kom att […]
Folkdelegationen som leddes av Kullervo Manner fungerade som revolutionsregering i Finland år 1918. Arbetarklassens högsta råd var egentligen det hösta beslutsfattande organet i det röda Finland och folkdelegationen fungerade som regering. Det högsta rådet hade den symboliska makten att väja och avskeda medlemmar av folkdelegationen samt att upphäva folkdelegationens beslut. Till arbetarklassens högsta råd valdes […]
Finska och svenska är Finlands nationalspråk. Den svenskspråkiga befolkningen i Finland är bosatt huvudsakligen längs med den österbottniska kusten, längs med Finlands syd- och sydvästra kust, Åland samt i olika språköar, det vill säga på en del finska orter med en betydande svenskspråkig minoritet. De svenskspråkiga uppgår numera till ca 288.000 personer , vilket utgör […]
Den finländska olympiska drömmen förverkligades genom sommar-OS i Helsingfors år 1952. Under två veckors tid var Helsingfors en neutral trygg hamn för de olympiska spelen i det stormiga kalla kriget. Samtidigt belönades Finland för de olympiska spelen man ”förlorade” år 1940 när OS inte ordnades när världen slängde sig själv in i ett andra […]
Kontinuiteten är det mest kännetecknande för den finländska demokratin i en internationell jämförelse. Det moderna parlamentariska systemet går tillbaka till år 1863 då ståndsriksdagen i Finland åter började sammankallas regelbundet. Den demokratiska lagstiftningsprocessen och partisystemet utvecklades, även om den ryske kejsaren i slutänden enväldigt innehade den beslutande makten. År 1907 ersattes den gamla ståndslantdagen med […]
Kejsaren av Ryssland och storfursten av Finland Nikolaj II abdikerade den 15 mars 1917. Hans bror storfurste Michail vägrade ta emot kronan. En kommitté utsedd av Duman började styra Ryssland. Folket började kalla kommittén för den provisoriska regeringen. Den nya regeringen leddes av furste Georgij Lvov. Maktskiftet befriade även det politiska livet i Finland i […]
Folkrörelsernas frammarsch under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal sammanfaller med den snabba förändringen i det finländska samhället. Invånarna i Finland blev sakta men säkert medvetna om sin nationalitet och medborgarskap. Med en folkrörelse menar man en rörelse som spontant skapas av folket, utan styrning eller övervakning av myndigheter eller kyrkan. Folkrörelserna spelade en kritisk roll […]
När man pratar om att Finland blev självständigt måste skilja på fem separata processer: 1. de facto kapandet av de finsk-ryska statliga förbindelserna; 2. Finlands självständighetsförklaring; 3. Omorganiseringen av maktbefogenheterna hos den ryska härskaren, det vill säga antagandet av Finlands konstitution där man beaktar förhållandet mellan de högsta statliga institutionerna; 4. Internationellt erkännande av […]
Finland är en av de mest framgångsrika länderna i OS per capita. De dagarna är dock sedan länge svunna då Finland håvade hem lassvis med OS-medaljer. Nuförtiden ser man främst finländska racerförare och ishockeyspelare i rubrikerna. Finland är även en av de ledande länderna i världen när det kommer till allmän konditionsträning. Som en självständig […]
1.1. Linjaltaan liberaalina tunnettu Helsingfors Dagblad alkaa ilmestyä ensimmäisenä lehtenä Pohjoismaissa seitsemän kertaa viikossa. 18.1. Preussin kuningaskunta muuttuu Saksan keisarikunnaksi, jota hallitsee keisari Wilhelm I. Ranskan sodassa kukistanut Saksa on uusi mahtitekijä Euroopassa ja maailmassa.
Under Finlands hundra år som självständig stat har de största förändringarna varit urbanisering, demografiska förändringar, högre utbildningsnivå, ökad levnadsstandard och produktivitetstillväxt. När Finland blev självständigt hade befolkningen överstigit tre miljoner. Födelsetalet sjönk kraftigt under 1920-talet och det såg ut som om befolkningsmängden inte skulle nå fyra miljoner. De efterkrigstida födelsetalen, med 100 000 barn i året, […]
Ett av de större miraklen i Finlands överlevnadshistoria är nationens snabba enande efter katastrofen år 1918. Den viktigaste faktorn för enandet var införandet av kommunaldemokrati året innan. Från och med december 1918 ordnades kommunalval i alla kommuner. Till skillnad från när det gäller nationell regeringspolitik, så finns det ingen regering mot opposition, utan alla partier […]
Lantdagen drev igenom livsmedelslagen som hade förberetts av senaten i maj år 1917. Den provisoriska regeringen i Ryssland stadfäste lagen i början av juni. Lagen möjliggjorde ransonering och rekvisitioner. Detta tillämpades på spannmål, som stod för över hälften av finländarnas dagliga energiintag. Den finska senaten började genomdriva lagen den 5 juni 1917. Senaten som leddes […]
Skapandet av det moderna Finland var ett projekt av den finländska intelligentian riktat å ena sidan till Finlands folk och å andra sidan åt en internationell publik. Genom att skapa viktiga nationella verk inom arkitektur, bildkonst och musik, skapade man även internationell synlighet. Som nation saknade Finland ett storslaget förflutet. Därför ansågs konst och kultur […]
