År 1919 återinförde Finland den republikanska konstitutionen. Den etablerade de grundläggande politiska rättigheterna samt yttrande-, förenings- och mötesfrihet. Presidenten gavs stora maktbefogenheter: rätten att upplösa riksdagen, tillsätta regering och leda utrikespolitiken, fungera som Försvarsmaktens överbefälhavare och att utnämna de högsta tjänstemännen. Efter att riksföreståndare Mannerheim hade beslutat att låta bli att ingripa i S:t Petersburg valde riksdagen K. J. Ståhlberg till Finlands förste president i juli år 1919. Ståhlberg fungerade som president för Högsta förvaltningsdomstolen och var en erfaren mittenprofil. Finnarna fortsatte med sina frändefolkskrig bortom östgränsen med målet att annektera östkarelen till Finland. Fredsfördraget mellan Finland och Rådsryssland undertecknades i Dorpat i oktober 1920. I fredsfördraget fick Finland Petsamo-området vid Norra ishavet i utbyte mot kommunerna Repola och Porajärvi.
1919–1920
-
Republiken slöt fred med Rådsryssland
År 1919 vann ett republikanskt statsskick åter igen mark efter det lilla försöket på monarki å… [Läs mer]
-
Papper, pappersmassa och timmer hjälpte Finland att återhämta sig
Finland var ett specialfall inom det ryska riket, eftersom Finland hade sin egen nationell… [Läs mer]
-
Kommunaldemokrati – samhällets sociala klister
Ett av de större miraklen i Finlands överlevnadshistoria är nationens snabba enande efter katastr… [Läs mer]